( Foto är tagit av mig själva nånstans mellan Adak och Malå, på vår resa till och från Norrland 2012 )

onsdag, februari 29

Mitt strålande ansikte...

Vaknade till en morgon som liknade en riktig vår dag, ända skillnad var
att temperatur ute var ca. minus 3, okej inte riktig kallt, men ändå
Då var igår det dags för röntgen, förberedelse för strålbehandlingen, och
vet du vad ? Då få man på facebook / spåkulan följande spå...( Passion
och glädje förgyller ditt liv och många ler när de ser ditt strålande ansikte
)
Kul att höra innan man ska få strålbehandling..    ( moahahaha, nu var
jag ironisk, och det betyder att jag är roligt
)














Att beskriva olika saker är ett bra sätt att förklara vad man menar, jag
hittade följande beskrivning om att växa upp, från barndom till vuxen
ålder. Något att fundera över, om man tänker efter....
Och jag tycker beskrivningen passar på mig.....

"Kritiker som behandlar"  vuxna som en term för godkännande, i stället för
en rent beskrivande term, kan inte vara vuxna själva.
Att vara bekymrad över att växa upp, och för att "beundra" vuxendom,
eftersom man får växa upp. För att rodna vid misstanke om att vara
barnslig, dessa saker är varumärkena från barndomen och
ungdomstiden. Och i barndomen och tonåren de är, med måtta,
friska symptomen, ungdom som borde vilja utveckla. Men att fortsätta
in i medelåldern, eller i tidig vuxen ålder, denna oro om att vara vuxen, är
ett tecken på riktigt ingrep på utveckling. När jag var tio, läste jag sagor
i hemlighet, och skulle ha skämts om jag hade funnit dom nu. Nu när jag
är snart 50, läser jag dem öppet. När jag blev en "man", har jag lagt
undan barnsliga saker, bland annat rädslan för barnslighet, och önskan
att vara vuxen.

Min far var ett stor barn, när jag växte upp, önska fler var som honom !

---------------------------------------------------------------------------
Allt gick bra med röntgen, och resa fram och tillbaka ( tur-retur ) kunde
jag göra med buss, fixade ett resekort, upptäckta att värja resa är 7 kr
billigare än med telefonbiljett, och oxå är det skönt för frugan att hon inte
behövde ta ledigt från jobbet för det....okej jag har samres ( taxi i sitt
rätta benamningen "sjuk"taxi, hur f*n kan dom organisera taxi resor här i
Sverige när "dom" sitter på en central i Senegal, med andra ord - där gick
våra arbetslösa miss om ett jobb, tack Östergötland
)
men jag har ingen lust att vänta på en taxi, som kanske inte ens kommer..
vi bor nämligen utan för stan, halv på landet, utan gatunamn / husnummer.

Att vara, är att vara, ha kvar sitt barn sinne..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar