veckan, eller om det är för att jag har minskad på medicin.
Men det känns om allt i kroppen gör ont, var jag än tänker
på, stortå, axeln, huvud, och allt i mellan.....
Den skakiga upplevelse jag hade före veckan har gjord att
jag är mer rädd nu än innan, särskild för att någonting skulle
kunna hände, inte att det gör, men ändå.
Rädsla är ett konstig fenomen, när man tror att man har
kontroll över sin kropp, kan plötslig komma rädsla och
förstöra alla tidigare positiva känslor till det negativa.
Och jag lovar att jag vet var jag talar om... jag är rädd.
Jag vet att den upplevelse av föra veckan var en biverkning av
strålningar, och att jag har fått medicin för att motverka att få
den upplevelse igen, men ändå liknar det, att min hjärnan inte
har förstått det hela...och då menar jag det med att få medicin i
syfte mot biverkningen.
Jag är rädd att vara ensam ute, vem ska hjälpa mig "om" jag
kollapsar och "blir" medvetslös, chansen att sånt händer är lite
men frågan är, om ??
Tror inte att jag vill har "barnvakt", som har mig under uppsikt
dygnet rund, eller en GPS sänder "som fotboja" eller dyl...
Men känsla av rädsla finns där,........
Att vara, är att vara,... be"rädd"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar